Del 1
Vad är factoring? Definition, typer och exempel
Factoring är ett sätt att få betalt direkt för dina fakturor istället för att vänta 30, 60 eller 90 dagar på kunden. Du säljer eller belånar fakturan hos ett factoringbolag som betalar ut pengarna mot en mindre avgift. Factoring används av företag i de flesta branscher, men är särskilt vanlig där betalningstiderna är långa som till exempel bygg och entreprenad.
Definition – så fungerar factoring i stora drag
Du känner kanske igen det. Dina löpande utgifter för inköp, löner och skatt rullar på, men det tar tid innan du får betalt av kunden. Större bolag låter ofta sina underleverantörer agera bank med 30,60 eller till och med 90 dagars kredittid. Factoring är ett sätt att överbrygga det. Till skillnad från ett företagslån finansieras factoring genom dina kundfakturor, inte genom att du lånar pengar på traditionellt sätt.
Så här går det till i praktiken: du skickar dina utgående fakturor till oss i stället för din kund. Vi betalar ut beloppet till dig direkt, oftast inom en timme, och sköter sedan inbetalningen från kunden. För tjänsten tar vi en en mindre avgift.
De tre typerna av factoring
I Sverige används framförallt tre former. Termerna används ibland synonymt, men det finns tydliga skillnader som är viktigt att ta i beaktning.
Fakturaköp utan regress
Här säljer du fakturan helt och hållet. Factoringbolaget tar över både ägandet och kreditrisken. Skulle kunden inte betala, till exempel vid obestånd eller konkurs, är det factoringbolaget som tar förlusten. Det gäller så länge det inte finns någon tvist om själva fakturan, du har fortfarande ansvar för att den är riktigt och att du har levererat det som är avtalat, exempelvis om kunden klagar på leveransen eller bestrider fakturan. Upplägget passar dig som främst vill lyfta bort kreditrisken kopplad till kundens betalningsförmåga.
Fakturaköp med regress
Du säljer fakturan och får betalt direkt, sen skickar factoringbolaget vidare fakturan till din kund. Skulle kunden sen inte betala inom avtalad tid så går fakturan efter ett visst antal avtalade dagar tillbaka till dig. Det är det återköpet som regress syftar till. Avgiften blir normalt längre än utan regress, eftersom det fortsatt är du och inte factoringbolaget som när risken om kunden inte betalar. Det här upplägget passar ofta företag som vill ha en snabb och flexibel lösning för att stärka likviditeten löpande.
Fakturabelåning
Vid fakturabelåning säljer du inte fakturan, istället använder du den som säkerhet för en kredit hos factoringbolaget och behåller därmed både ägandet och kreditrisken. Du får oftast ut 70 till 90 procent av fakturabeloppet direkt, resten betalas ut när kunden har betalat. Belåning är normalt billigare än fakturaköp, men du står kvar med ansvaret om kunden inte betalar i tid. Upplägget passar dig som främst vill frigöra likviditet men fortsätta behålla kontroll över fakturan och själva indrivningen.
Ska jag välja fakturaköp med eller utan regress?
Vilket upplägg som passar bäst beror på verksamhetens behov och förutsättningar. Båda har sina styrkor och det är inte ovanligt att tycka att det ena låter bra på pappret och det andra fungerar bättre i praktiken.
Tre frågeställningar som kan hjälpa dig att välja:
Hur brukar dina kunder betala? Har du kunder med bra betalningshistorik kan fakturaköp med regress ofta vara ett snabbt och kostnadseffektivt alternativ.
Hur viktig är kreditrisken för dig? Om du vill minska risken kopplad till att kunden inte kan betala kan fakturaköp utan regress vara ett tryggt alternativ. Om du litar på att dina kunder betalar i tid och istället prioriterar snabb likviditet och lägre avgifter kan fakturaköp med regress passa dig bra.
Hur ser ditt behov av flexibilitet ut? Vill du ha en lösning som fungerar smidigt i vardagen för att stärka likviditeten löpande upplevs fakturaköp med regress ofta snabbare och mer flexibelt.